Jag drömmer mig tillbaka
till en tid, då jag mötte dig
när du kom hem på kvällen i körskolebilen
och jag fick ”köra” sista metrarna,
sittande i ditt knä.

Jag drömmer mig tillbaka
till när en reporter
från Länstidningen fotograferade
oss på promenadfrågesport
och jag satt bekvämt
på din rygg.

Jag drömmer mig tillbaka
till när du lärde mig
köra bil.
Frasen ”Det blir inte grönare än så här”
glömmer jag aldrig.
– Ett vänligt skämt.

Jag drömmer mig tillbaka
till när du alltid fanns där
som en trygghet,
en sorts garanti
att allting löser sig.

Jag drömmer mig tillbaka
till när jag på distans
lärde dig att komma
överens med skanner
och skrivare.

Jag drömmer mig tillbaka
till när du
på din sjukbädd
berättade om din
tjänstgöring i luftvärnet.

Jag drömmer mig tillbaka
till när vi byggde cirkustält
– och jag lärde mig vad gradänger är
och hur mycket de väger.

Jag drömmer mig tillbaka
till bussturer runt Enhörna.

Jag drömmer mig tillbaka
till när du levde.

Ta hand om dig
Kära Pappa!