Kan jag över huvudtaget förväntas tycka om alla?
Tror inte det.
Men sen kan det ju finnas personer som faktiskt är en del av mitt liv, vare sig jag gillar det eller ej.
Måste jag tycka om dem?
Tror inte det, heller. Fortsätt läsa Kan man älska utan att tycka om?
Dagen går mot natt.
Det börjar bli dags
att lösa dagens ekvation.
Vad har jag gjort?
Vad har missat?
Vad är klart?
Vad finns kvar?
Vad har jag lärt mig?
Vad har jag bestämt att lära mig nån annan gång?
Men summan stämmer inte,
Måste jämna ut debet och kredit.
Vad skall jag göra,
Jag vet ju att en skillnad mellan plus och minus
betalas med orolig sömn. Fortsätt läsa Summeringen som får ekvationen att gå ihop
Vi gratulerar ert val att leva och är övertygade
om att ni kommer att bli mycket nöjda med Livet.
Vi vill dock göra er uppmärksamma på att
”Livet 1.0” än så länge befinner sig i s.k.
beta-testning.
För dig som användare innebär detta framför allt
att det ibland inte går som man tänkt sig.
Nån gång emellanåt går det helt åt pepparn.
Försök i dessa fall att se om du kan hitta något
annat sätt att uppnå det önskade resultatet.
Från utvecklarnas sida har det varit en uttalad
strategi att erbjuda ett stort antal alternativa
vägar för att göra i grunden samma saker.
(Se till exempel diskussionen i kapitel två
om likheter och skillnader mellan de större
religionerna.) Fortsätt läsa Förord till Bruksanvisning för ”Livet 1.0” beta
fick Chico syn på en fågel och rusade.
Inte brydde han sig om halvstelnad betong
eller husses rungande eder (på Katalanska)
Där lämnade Chico sitt avtryck till historien,
Som arkeologer kommer att studera om hundra år!
Vi borde också vara lite mer som Chico: Fortsätt läsa Vem tänker på avtrycken? De bara blir till
Vem är jag?
Varför är jag här?
Vad är min uppgift?
Varför är jag rädd för … ? (fyll i det som saknas)
Varför kan jag inte… ?
Och så vidare.
En del svar kan vara förborgade i våra allra första levnadsår.
Jag börjar t.ex. inse att jag påverkats långt mer än jag själv hittills kunnat förstå, av några släktingar som dog när jag var mycket liten. Fortsätt läsa Livets pussel
Minns ni ”nicke-hundarna”?
De brukade säljas på bensinstationer och även på andra ställen:
En huvudlös hundkropp i plast, med en ögla i halsen, där hängde det lösa huvudet med motvikt på en krok.
De större modellerna stod på skrivbordet. När man inte hade något bättre för sig, så kunde man peta till huvudet, så att det började nicka eller vrida sig fram och tillbaka.
Det fanns mindre modeller, som man klistrade fast på instrumentbrädan i bilar med doftgran. Där svängde huvudet i otakt med bilens krängningar, så där behövde man inte peta till huvudet, om man inte ville, förstås.
Så här tänkte jag: Fortsätt läsa Hur får man tag i en nickehund?
Massor av lycka!
Kom och hämta,
Du behöver inte stå i kö.
Vi leverar på distans också.
(För en timme sen skickade vi faktiskt ett större parti till Dubai. Killen sitter och stortjuter av lycka just nu)
Gratis!
Och transporten ingår!
Bara ett villkor:
Dela med dig av lyckan! Fortsätt läsa Lycka åt alla!
I bruksanvisningen till min nya kamera hade den viktigaste sidan fallit bort, så nu skriver jag till den:
Se med hjärtat.
Älska det du ser!
Var öppen och tålmodig.
Krama avtryckaren kärleks- och omsorgsfullt.
Var generös – ta många bilder. Fortsätt läsa Fotografen
Efter att ha spelat blockflöjt i ett år, fick vi åttaåringar prova på en mängd olika instrument en dag mot slutet av vårterminen. Hela gymnastikbyggnaden var full med instruktörer och instrument.
Några dagar senare kom utlåtandet. Kommunala musikskolan rekommenderade att lille Tor-Björn borde gå vidare med slagverk (trummor) eller klarinett. Det blev klarinett. Jag fortsatte med mina klarinettlektioner genom hela grundskolan. Min lärare hette Sven. Han var lite säregen, men jag tyckte om honom. Fortsätt läsa Bach, Sven och en flygel på församlingshemmet
Jag vet att allt skall gå bra.
Jag vet att allt skall gå bra.
Och det finns en mening med allt som sker.
Jag vet att allt skall gå bra.
Och jag är tacksam för det.
Skulle du märka att jag inte är förtröstansfull –
Nyp mig lätt i armen
Så att jag vaknar igen.